Hej!
Som ni kanske märkt har jag ett litet problem, jag hinner inte med bloggen längre. Min fritid består i princip bara av att plugga och gå på aktiviteter. Jag kommer hem runt tre varje dag (utom en dag, då kommer jag hem 4) och då måste jag fixa med kaninerna vilket tar ett tag, efter det åker jag oftast på aktiviteter eller pluggar resten av eftermiddagarna så jag hinner helt enkelt inte med bloggen.
Nästa vecka börjar alla prov dra igång i skolan också. På måndag har jag ett prov, veckan efter det ett prov, veckan efter det har jag en reflektion och veckan efter det ett prov till och vet ni vad? Det här är bara proven i musik, so och no. Jag har nationella prov i svenska och massa prov i engelska och matte under samma tid. Förstår ni kanske nu varför jag inte hinner uppdatera?
Och nej, jag kommer inte sluta men jag kommer uppdatera mindre, jag kommer byta namn och jag kommer nästan bara lägga ut "personliga" inlägg.
En massa djupa citat som sitter på min vägg, varför? Jag vet inte. Ett tips är dock att just skriva av sig genom citat, ingen kan bli ledsen men jag får i alla fall ändå ut mina känslor väldigt bra genom dem.
Ledsen för kort och dåligt inlägg, jag måste plugga...
xx Tilda
tisdag 20 januari 2015
söndag 18 januari 2015
- 18 januari 2015 -
- Vanessas perspektiv -
Sakta öppnar jag mina ögon och sätter mig upp i sängen. Ljuset sipprar genom gardinerna och med en suck tar jag upp min mobil från nattduksbordet för att kolla klockan men bländas av mobilens starka ljus. Jag blinkar några gånger innan jag vänjer mig vid ljuset och kan se vad klockan är. Halv elva, suck. Vad ska jag göra resten av dagen då? Svar: plugga, plugga plugga. Även om jag mycket väl vet att jag inte behöver plugga gör jag det ändå. Varför? För att jag inte har något liv. Jag kanske åker in till gallerian en sväng. Fast nej, orka.
Med ytterliggare en suck ställer jag mig upp och går till min garderob för att bestämma kläder. Utan att överhuvudtaget titta på de andra kläderna tar jag fram ett par mjukisbyxor och ett linne. Standard. Snabbt sätter jag på mig kläderna, tar min mobil och går ut ur mitt rum. Sakta går jag förbi mammas och Adams rum, toaletten och biblioteket (observera, det är inget bibliotek, bara ett rum med läskigt många böcker) innan jag kommer fram till trappan och går ner för den.
Jag känner hur min mobil vibrerar i fickan så jag tar upp den och lutar mig mot väggen för att svara. Mitt på displayen står det "okänt nummer" men utan att tveka trycker jag på svara.
V= Vanessa O= Ogge
V: "Hej det är Vanessa"
O: "Ehhm, hej. Jag heter Ogge"
V: "Hej Ogge, känner jag dig?"
O: "Njae, eller om vi säger såhär. Jag är den creepy killen som i princip stirrade ut dig igår."
V: "Vänta, var du killen vid Kevins gäng?"
O: "Aa, eller alltså min kompis Felix känner tydligen honom. Jag vet inte ens vem han är."
V: "Aha, okej. Hur fick du tag på mitt nummer då?"
O: "Uhhm, alltså. Kevin nämnde ditt namn och jag liksom..."
V: "Liksom vaddå?"
O: "Jag googlade, ´googel, your always best friend´ liksom."
V: "Okej, var det något speciellt du ville?"
O: "Alltså, jag undrade om du liksom, typ. Ville träffas och lära känna varandra lite? Alltså det är lite stelt att vi träffas hela tiden men aldrig pratar utan bara stirrar ut varandra liksom."
V: "Mm..."
O: "Vill du?"
V: "Sure, eller alltså..."
O: "Vaddå?"
V: "Nejmen inget, vill du ses imorgon efter plugget kanske?"
O: "Perfa, jag slutar tre, när slutar du?"
V: "Halv fyra, men vill du ses vid Svampen runt fyra?"
O: "Det blir asbra, vi syns då!"
V: "Det gör vi, hej då!"
O: "Hej då!"
- Berättarens perspektiv -
Både Ogge och Vanessa har svårt att koncentrera sig resten av dagen. De har fjärilar i magen konstant och deras tankar är endast på varandra. Vanessa lyckas bränna alla pannkakor hon skulle äta till frukost och Ogge knäcker äggen till kakan i diskhon istället för i bunken. Även om deras omgivning blir irriterad och de får fler utskällningar än de fått på år (observera igen, ingen av dem får mer än tre utskällningar) är de lyckligare än de kan minnas och känslan sitter kvar. Känslan att vara kär.
-
Ledsen för kort och urdåligt kapitel men jag orkar inte fixa något bättre.
xx Tilda
Sakta öppnar jag mina ögon och sätter mig upp i sängen. Ljuset sipprar genom gardinerna och med en suck tar jag upp min mobil från nattduksbordet för att kolla klockan men bländas av mobilens starka ljus. Jag blinkar några gånger innan jag vänjer mig vid ljuset och kan se vad klockan är. Halv elva, suck. Vad ska jag göra resten av dagen då? Svar: plugga, plugga plugga. Även om jag mycket väl vet att jag inte behöver plugga gör jag det ändå. Varför? För att jag inte har något liv. Jag kanske åker in till gallerian en sväng. Fast nej, orka.
Med ytterliggare en suck ställer jag mig upp och går till min garderob för att bestämma kläder. Utan att överhuvudtaget titta på de andra kläderna tar jag fram ett par mjukisbyxor och ett linne. Standard. Snabbt sätter jag på mig kläderna, tar min mobil och går ut ur mitt rum. Sakta går jag förbi mammas och Adams rum, toaletten och biblioteket (observera, det är inget bibliotek, bara ett rum med läskigt många böcker) innan jag kommer fram till trappan och går ner för den.
Jag känner hur min mobil vibrerar i fickan så jag tar upp den och lutar mig mot väggen för att svara. Mitt på displayen står det "okänt nummer" men utan att tveka trycker jag på svara.
V= Vanessa O= Ogge
V: "Hej det är Vanessa"
O: "Ehhm, hej. Jag heter Ogge"
V: "Hej Ogge, känner jag dig?"
O: "Njae, eller om vi säger såhär. Jag är den creepy killen som i princip stirrade ut dig igår."
V: "Vänta, var du killen vid Kevins gäng?"
O: "Aa, eller alltså min kompis Felix känner tydligen honom. Jag vet inte ens vem han är."
V: "Aha, okej. Hur fick du tag på mitt nummer då?"
O: "Uhhm, alltså. Kevin nämnde ditt namn och jag liksom..."
V: "Liksom vaddå?"
O: "Jag googlade, ´googel, your always best friend´ liksom."
V: "Okej, var det något speciellt du ville?"
O: "Alltså, jag undrade om du liksom, typ. Ville träffas och lära känna varandra lite? Alltså det är lite stelt att vi träffas hela tiden men aldrig pratar utan bara stirrar ut varandra liksom."
V: "Mm..."
O: "Vill du?"
V: "Sure, eller alltså..."
O: "Vaddå?"
V: "Nejmen inget, vill du ses imorgon efter plugget kanske?"
O: "Perfa, jag slutar tre, när slutar du?"
V: "Halv fyra, men vill du ses vid Svampen runt fyra?"
O: "Det blir asbra, vi syns då!"
V: "Det gör vi, hej då!"
O: "Hej då!"
- Berättarens perspektiv -
Både Ogge och Vanessa har svårt att koncentrera sig resten av dagen. De har fjärilar i magen konstant och deras tankar är endast på varandra. Vanessa lyckas bränna alla pannkakor hon skulle äta till frukost och Ogge knäcker äggen till kakan i diskhon istället för i bunken. Även om deras omgivning blir irriterad och de får fler utskällningar än de fått på år (observera igen, ingen av dem får mer än tre utskällningar) är de lyckligare än de kan minnas och känslan sitter kvar. Känslan att vara kär.
-
Ledsen för kort och urdåligt kapitel men jag orkar inte fixa något bättre.
xx Tilda
lördag 17 januari 2015
Sämre uppdatering idag...
Hej!
Som rubriken lyder kommer jag idag (eller i skrivande stund blir det imorgon men jaja) uppdatera lite sämre då jag är iväg tävlar och verkligen inte har tid. Jag kommer åka runt 07:30 och komma hem sent på eftermiddagen. Kapitlet kommer dock komma upp som vanligt (jag har det tidsinställt).
I alla fall, jag tänkte skriva lite böcker jag tycker är världa att läsa!
Eleanor och Park (Rainbow Rowell): Som jag sa igår, bästa boken jag någonsin läst och rekommenderar den starkt. Börjar man läsa kan man inte sluta! Helt klart 10/10 poäng.
Förr eller senare exploderar jag (John Green): Det är en väldigt speciell bok med ett speciellt "språk". Jag tycker själv att den är jättebra, allting beskrivs jättebra, dialogerna mellan huvudpersonerna är väldigt bra och speciella. Vill du läsa en bok med mycket att citera har du hittat rätt. Av mig får den här boken 8/10 poäng. Den kan inte få fullpott men nästan, jag tror att den har blivit lite tjatig på sistone.
En ö i havet (Annika Thor): Detta är också en jättebra bok som utspelar sig under andra världskriget som skildrar världen på ett annorlunda sätt. Man får väldigt bra inttryck av boken och börjar man läsa kan man inte sluta. 7/10 poäng, den är väldigt bra men ibland så kommer det små "luckor" i tiden vilket jag stör mig lite på.
Godnatt Mister Tom (Michelle Magorian): Denna bok utspelar sig också under andra världskriget. I grund och botten är det en väldigt hemsk historia men den är verkligen värd att läsa. Det var ett tag sedan jag läste den så jag minns inte om jag grät men den är helt klart värd att läsa!
Precis som Förr eller senare exploderar jag får denna bok 8/10 poäng av mig. Jag tycker att den är riktigt bra men den kan bara inte få fullpott.
Vem är du Johanna? (Linn Hallberg): Hästtokar titta hit! En oerhört bra bok som visar hur verkligheten kan ändras så drastiskt bara av en enda incident. Gillar du inte gråtböcker är detta inte en så bra bok att läsa (jag grät under några speciella kapitel av boken) men den är väldigt bra ändå.
Den här boken 7,5/10 poäng för jag tycker att den var riktigt bra men vissa saker var lite otydliga.
Mina två favoritböcker lätt!
Hoppas att ni vill läsa någon av böckerna ovan annars får ni gärna kommentera vilka böcker ni tycker om mest!
xx Tilda
Som rubriken lyder kommer jag idag (eller i skrivande stund blir det imorgon men jaja) uppdatera lite sämre då jag är iväg tävlar och verkligen inte har tid. Jag kommer åka runt 07:30 och komma hem sent på eftermiddagen. Kapitlet kommer dock komma upp som vanligt (jag har det tidsinställt).
I alla fall, jag tänkte skriva lite böcker jag tycker är världa att läsa!
Eleanor och Park (Rainbow Rowell): Som jag sa igår, bästa boken jag någonsin läst och rekommenderar den starkt. Börjar man läsa kan man inte sluta! Helt klart 10/10 poäng.
Förr eller senare exploderar jag (John Green): Det är en väldigt speciell bok med ett speciellt "språk". Jag tycker själv att den är jättebra, allting beskrivs jättebra, dialogerna mellan huvudpersonerna är väldigt bra och speciella. Vill du läsa en bok med mycket att citera har du hittat rätt. Av mig får den här boken 8/10 poäng. Den kan inte få fullpott men nästan, jag tror att den har blivit lite tjatig på sistone.
En ö i havet (Annika Thor): Detta är också en jättebra bok som utspelar sig under andra världskriget som skildrar världen på ett annorlunda sätt. Man får väldigt bra inttryck av boken och börjar man läsa kan man inte sluta. 7/10 poäng, den är väldigt bra men ibland så kommer det små "luckor" i tiden vilket jag stör mig lite på.
Godnatt Mister Tom (Michelle Magorian): Denna bok utspelar sig också under andra världskriget. I grund och botten är det en väldigt hemsk historia men den är verkligen värd att läsa. Det var ett tag sedan jag läste den så jag minns inte om jag grät men den är helt klart värd att läsa!
Precis som Förr eller senare exploderar jag får denna bok 8/10 poäng av mig. Jag tycker att den är riktigt bra men den kan bara inte få fullpott.
Vem är du Johanna? (Linn Hallberg): Hästtokar titta hit! En oerhört bra bok som visar hur verkligheten kan ändras så drastiskt bara av en enda incident. Gillar du inte gråtböcker är detta inte en så bra bok att läsa (jag grät under några speciella kapitel av boken) men den är väldigt bra ändå.
Den här boken 7,5/10 poäng för jag tycker att den var riktigt bra men vissa saker var lite otydliga.
Mina två favoritböcker lätt!
Hoppas att ni vill läsa någon av böckerna ovan annars får ni gärna kommentera vilka böcker ni tycker om mest!
xx Tilda
- 17 januari 2015 -
Hej!
I detta nu är jag på en tävling och jag har ställt in detta som ett tidssinställt inlägg. Hoppas att det funkar!
- Ogges perspektiv -
Desperat försöker jag fokusera på en bok om Shakespeare vi ska ha läst tills på torsdag i historian men det enda jag kan tänka på är tjejen på centralen. Hennes smaragdgröna ögon fick mig att smälta och jag önskar att jag visste vem hon var. Nej Ogge, hon är ingen speciell. Du kan inte bli kär nu. Inte. Sluta tänk på henne. Fokusera på boken nu. Kom igen Ogge.
Med en suck återvänder jag till boken och fortsätter läsa. "William Shakespeare föddes den 26 April 1564 i storbritanien och dog samma datum år 1616. Han var gift med Anna-" jag avbryts återigen från mitt läsande. Denna gången inte av mina tankar utan av att min mobil vibrerar. Jag trycker på hemknappen och skärmen börjar lysa. Ett sms från Felix.
"Tja bro, vill du hänga?"
Jag kollar på klockan högst upp på skärmen. Den visar 10:27 och med en ytterliggare suck skriver jag ett kort svar.
"Sure, Svampen om 20?" 20 minuter borde räcka så utan något svar från Felix reser jag mig upp och lägger boken åt sidan. Jag tar mobilen och plånboken i handen innan jag går ner till hallen för att sätta på mig mina skor.
"Mamma! Jag sticker och träffar Felix" skriker jag medan jag sätter på mig mina skor.
"Mm, ha så kul!" svarar hon.
Snabbt drar jag på mig min jacka och börjar min 15 minuters långa promenad till Svampen.
- 15 minuter senare -
"Tja Felix" säger jag när hans välbekanta ansikte kommer gående mot mig.
"Tja, hur mår du?" Standard, alla våra samtal börjar såhar.
"Bra, lite väl mycket plugg kanske. Du då?"
"Prima, jag och Sara ska på dejt ikväll". Sara, Felix avskyvärda flickvän. Hon är en översminkad dramaqueen enligt mig men Felix verkar gilla henne i alla fall. Själv fruktar jag bara det ögonblicket när Felix ringer och är helt förkrossad över att hon har varit otrogen eller gjort slut med honom.
"Nice, vart?" Lögn, inte nice. Äckligt.
"Jag planerar att ta med henne ut på någon dyr resturang"
"Nice"
"Du då, inga tjejer på g?"
"Nej, inte riktigt, sett någon snygg på gatan men inget speciellt."
"Synd, annars kanske vi skulle gå på dubbeldejt eller något."
"Aa, visst". Lögn nummer 2, aldrig att jag skulle gå ut på en dubbeldejt med dem. Usch, jag skulle hellre sitta hemma och plugga.
"Du, kan vi sticka in här?" Felix val av affär överraskar mig inte direkt, vi står utanför en kepsaffär. Kan den killen ens leva utan keps? Svar: nej.
"Sure"
Efter att han provat 13765239762972356957365 kepsar bestämmer han sig äntligen och gissa vad? Han köper inte en enda. Suck.
Vi går ut ur kepsaffären och över gatan, mot ett café han hört talas om.
"Eyy, kolla! Är inte det där Kevin och hans gäng?" Felix pekar mot en grupp killar lite längre upp på gatan och vi går mot dem.
- Berättarens perspektiv -
Ogge följer med Felix till Kevins gäng och han får reda på att det tydligen är den Kevin. Kevin som somnade på en fest hos Felix för några år sedan.
Vanessa tar ett kliv ut genom dörren och ut i snöslasket. På andra sidan gatan ser hon Kevins gäng och det är en kille som sticker ut. Hon får en chock när hon inser att det är han.
Ogge tittar över på andra sidan gatan ser en tjej som han inte kan slita blicken ifrån, som om hon hade en gloria över huvudet. Då inser han att det är hon.
Återigen möts deras blickar men denna gång bryts inte ögonkontakten. Den konstiga känslan fyller deras kroppar igen. Känslan som de båda har förnekat hela dagen. Känslan av att vara kär.
-
Det var del två. Jag har bestämt att jag kommer ha både från Ogges och Vanessas perspektiv dvs att varannan dag kommer det vara Vanessas perspektiv och varannan dag Ogges. I varje kapitel kommer det också vara berättarens perspektiv då båda kommer vara med. Hoppas att ni förstår!
xx Tilda
I detta nu är jag på en tävling och jag har ställt in detta som ett tidssinställt inlägg. Hoppas att det funkar!
- Ogges perspektiv -
Desperat försöker jag fokusera på en bok om Shakespeare vi ska ha läst tills på torsdag i historian men det enda jag kan tänka på är tjejen på centralen. Hennes smaragdgröna ögon fick mig att smälta och jag önskar att jag visste vem hon var. Nej Ogge, hon är ingen speciell. Du kan inte bli kär nu. Inte. Sluta tänk på henne. Fokusera på boken nu. Kom igen Ogge.
Med en suck återvänder jag till boken och fortsätter läsa. "William Shakespeare föddes den 26 April 1564 i storbritanien och dog samma datum år 1616. Han var gift med Anna-" jag avbryts återigen från mitt läsande. Denna gången inte av mina tankar utan av att min mobil vibrerar. Jag trycker på hemknappen och skärmen börjar lysa. Ett sms från Felix.
"Tja bro, vill du hänga?"
Jag kollar på klockan högst upp på skärmen. Den visar 10:27 och med en ytterliggare suck skriver jag ett kort svar.
"Sure, Svampen om 20?" 20 minuter borde räcka så utan något svar från Felix reser jag mig upp och lägger boken åt sidan. Jag tar mobilen och plånboken i handen innan jag går ner till hallen för att sätta på mig mina skor.
"Mamma! Jag sticker och träffar Felix" skriker jag medan jag sätter på mig mina skor.
"Mm, ha så kul!" svarar hon.
Snabbt drar jag på mig min jacka och börjar min 15 minuters långa promenad till Svampen.
- 15 minuter senare -
"Tja Felix" säger jag när hans välbekanta ansikte kommer gående mot mig.
"Tja, hur mår du?" Standard, alla våra samtal börjar såhar.
"Bra, lite väl mycket plugg kanske. Du då?"
"Prima, jag och Sara ska på dejt ikväll". Sara, Felix avskyvärda flickvän. Hon är en översminkad dramaqueen enligt mig men Felix verkar gilla henne i alla fall. Själv fruktar jag bara det ögonblicket när Felix ringer och är helt förkrossad över att hon har varit otrogen eller gjort slut med honom.
"Nice, vart?" Lögn, inte nice. Äckligt.
"Jag planerar att ta med henne ut på någon dyr resturang"
"Nice"
"Du då, inga tjejer på g?"
"Nej, inte riktigt, sett någon snygg på gatan men inget speciellt."
"Synd, annars kanske vi skulle gå på dubbeldejt eller något."
"Aa, visst". Lögn nummer 2, aldrig att jag skulle gå ut på en dubbeldejt med dem. Usch, jag skulle hellre sitta hemma och plugga.
"Du, kan vi sticka in här?" Felix val av affär överraskar mig inte direkt, vi står utanför en kepsaffär. Kan den killen ens leva utan keps? Svar: nej.
"Sure"
Efter att han provat 13765239762972356957365 kepsar bestämmer han sig äntligen och gissa vad? Han köper inte en enda. Suck.
Vi går ut ur kepsaffären och över gatan, mot ett café han hört talas om.
"Eyy, kolla! Är inte det där Kevin och hans gäng?" Felix pekar mot en grupp killar lite längre upp på gatan och vi går mot dem.
- Berättarens perspektiv -
Ogge följer med Felix till Kevins gäng och han får reda på att det tydligen är den Kevin. Kevin som somnade på en fest hos Felix för några år sedan.
Vanessa tar ett kliv ut genom dörren och ut i snöslasket. På andra sidan gatan ser hon Kevins gäng och det är en kille som sticker ut. Hon får en chock när hon inser att det är han.
Ogge tittar över på andra sidan gatan ser en tjej som han inte kan slita blicken ifrån, som om hon hade en gloria över huvudet. Då inser han att det är hon.
Återigen möts deras blickar men denna gång bryts inte ögonkontakten. Den konstiga känslan fyller deras kroppar igen. Känslan som de båda har förnekat hela dagen. Känslan av att vara kär.
-
Det var del två. Jag har bestämt att jag kommer ha både från Ogges och Vanessas perspektiv dvs att varannan dag kommer det vara Vanessas perspektiv och varannan dag Ogges. I varje kapitel kommer det också vara berättarens perspektiv då båda kommer vara med. Hoppas att ni förstår!
xx Tilda
fredag 16 januari 2015
- 16 Januari 2015 -
Hej!
Som jag lovade i ett tidigare inlägg, här kommer del 1!
- Vanessas perspektiv -
Runt omkring i klassrummet hör jag andra elevers suckar. Vi ska alltså skriva en text om oss själv och vår fritid så att vi ska lära känna alla i den nya klassen. Det låter som någonting man gjorde i sexårs när man tog med något "världefullt minne" och visade för sina kompisar. Min blick förflyttas i alla fall till det tomma dokumentet på datorn och jag börjar skriva.
"Mitt namn är Vanessa och jag 16 år. På fritiden gillar jag att lyssna på musik, spela gitarr och att vara med kompisar. I hela mitt liv har jag bott i ett stort hus långt ute på landet i Småland men min pappa fick ett nytt och bättre jobb så därför flyttade jag, min pappa och hans nya tjej hit, till Stockholm." Mer hinner jag inte skriva förrän Lars påkallar allas uppmärksamhet.
"Okej, hallå! Daniel sluta kast papperslappar! Daniel och Kevin! Shhh, kom igen tyst nu! Daniel och Kevin ni stannar kvar efter lektionen och plockar upp allt!" Hans grova och mörka röst överröstar knappt sorlet av röster från andra elever. Att vi alltid ska ha den här diskussionen.
"Men han börjad-" Kevins tappra försök att slippa städa är lönlöst, den ursäkten fungerar inte på Lars. Han är stenhård men jag gillar det, respektarar man honom respekterar han dig. Svårare än så är det inte.
"Inga ursäkter, ni stannar båda två! Förresten kommer jag inte släppa ut någon ur klassrummet förrän det är helt tyst! Sara och Tilja sluta prata nu!" Han fortsätter försöka få tyst på den folkklunga som ska föreställa min klass.
"Amen käften då!" Amandas ljusa stämma överröstar alla men Lars får nästan spel, han avskyr när folk säger så.
"Amanda! Så säger man inte!" ryter Lars till och vänder sig om åt hennes håll.
"Förlåt då om det ska vara så himla viktigt" svarar Amanda nonchalant.
"Kan alla bara vara tysta, så, shh! Bra! Uppsatsen om er och er fritid ska vara inlämnad senast den 25 januari klockan 11 prick, inte en minut försent. Nu får ni ha en fortsatt bra helg!" Lars hinner knappt säga klart meningen innan alla börjar röra sig mot dörren och utgången. Själv väntar jag lite, packar noggrant ihop alla mina papper innan jag stoppar ner dem i mappen och stänger ner datorn. Med en suck lägger jag ner allt i väskan och börjar gå mot dörren.
"Vanessa, skulle du kunna stanna här ett tag?" Lars vänliga röst får mig att stelna till och bli lite nervös, vad ville han?
"Ehh, visst... Skulle inte Kevin och Daniel stanna?" orden hoppar ur min mun alldeles för snabbt och jag vänder mig om. Av en gammal vana börjar jag snurra en hårslinga runt mitt finger, det gör jag alltid när jag är nervös.
"Jo, men de skulle hämta städredskap hos städaren först" säger han och ler vänligt mot mig. Han puttar upp glasögonen som åkt ner på nästippen och börjar skriva någonting på ett papper.
"Vad handlar det om då?" då jag har lugnat ner mig lite hoppar orden inte ur min mun lika snabbt den här gången.
"Jo, vi ska ha öppet hus idag, skulle du möjligtvis kunna komma? Veronica kunde inte vara med." han tittar upp från pappret han tidigare skrivit någonting på och möter min blick.
"Visst, när ska jag komma?" nu kommer orden lugnt och sansatt ut ur min mun. Öppet hus? Det är ju inte så farligt.
"Perfekt! Kom hit tio i sex så kan du hjälpa mig att fixa lite fint!" säger han och bryter ögonkontakten för att fortsätta skriva på pappret.
"Okej, hejdå" min röst är äntligen stadig igen.
Snabbt vänder jag mig om och går med snabba steg mot mitt skåp. Vant går jag förbi matsalen, hemkunskapen, några klassrum och städskrubben innan jag kommer fram till mitt slitna skåp och slår in den fyrsiffriga koden. Med ett klick öppnas skåpet och jag tar ut det nödvändigaste, min jacka, mössa, hörlurar, en bok vi ska läsa på historian och franskaboken. Jag slänger ner böckerna och min mössa i väskan innan jag sätter på mig jackan, pluggar in mina hörlurar i öronen, sätter på musik och börjar gå ut ur skolan, mot tunnelbanan.
- Berättarens perspektiv -
Snöslasket ligger som ett täcke över Stockholms gator och Vanessa går liksom många andra mot tunnelbanorna.
Ogge går samtidigt med snabba steg mot tunnelbanorna. Sen, som vanligt. Han hade glömt sina böcker i skåpet och det kom han på när han var redan halvvägs mot centralen.
Båda går in genom dörrarna, spärrarna och åker ner för rulltrapporna.
I en millisekund möts deras blickar, sedan bryts ögonkontakten. Hur de än försöker kan de inte hitta tillbaka till varandra blickar. Bådas kroppar fylls av en underlig känsla, som om man skulle dö bara av att få se personen igen. Det känns som om man klickar med personen utan att ens veta vad den andre heter.
De vill inte erkänna det själva, men de vet båda vad det är för känsla.
Känslan av att vara kär.
-
Så, det var del 1! Vad tycker ni än sålänge? Jag hoppas att ni gillar det och vill fortsätta läsa i framtiden.
xx Tilda
Som jag lovade i ett tidigare inlägg, här kommer del 1!
- Vanessas perspektiv -
Runt omkring i klassrummet hör jag andra elevers suckar. Vi ska alltså skriva en text om oss själv och vår fritid så att vi ska lära känna alla i den nya klassen. Det låter som någonting man gjorde i sexårs när man tog med något "världefullt minne" och visade för sina kompisar. Min blick förflyttas i alla fall till det tomma dokumentet på datorn och jag börjar skriva.
"Mitt namn är Vanessa och jag 16 år. På fritiden gillar jag att lyssna på musik, spela gitarr och att vara med kompisar. I hela mitt liv har jag bott i ett stort hus långt ute på landet i Småland men min pappa fick ett nytt och bättre jobb så därför flyttade jag, min pappa och hans nya tjej hit, till Stockholm." Mer hinner jag inte skriva förrän Lars påkallar allas uppmärksamhet.
"Okej, hallå! Daniel sluta kast papperslappar! Daniel och Kevin! Shhh, kom igen tyst nu! Daniel och Kevin ni stannar kvar efter lektionen och plockar upp allt!" Hans grova och mörka röst överröstar knappt sorlet av röster från andra elever. Att vi alltid ska ha den här diskussionen.
"Men han börjad-" Kevins tappra försök att slippa städa är lönlöst, den ursäkten fungerar inte på Lars. Han är stenhård men jag gillar det, respektarar man honom respekterar han dig. Svårare än så är det inte.
"Inga ursäkter, ni stannar båda två! Förresten kommer jag inte släppa ut någon ur klassrummet förrän det är helt tyst! Sara och Tilja sluta prata nu!" Han fortsätter försöka få tyst på den folkklunga som ska föreställa min klass.
"Amen käften då!" Amandas ljusa stämma överröstar alla men Lars får nästan spel, han avskyr när folk säger så.
"Amanda! Så säger man inte!" ryter Lars till och vänder sig om åt hennes håll.
"Förlåt då om det ska vara så himla viktigt" svarar Amanda nonchalant.
"Kan alla bara vara tysta, så, shh! Bra! Uppsatsen om er och er fritid ska vara inlämnad senast den 25 januari klockan 11 prick, inte en minut försent. Nu får ni ha en fortsatt bra helg!" Lars hinner knappt säga klart meningen innan alla börjar röra sig mot dörren och utgången. Själv väntar jag lite, packar noggrant ihop alla mina papper innan jag stoppar ner dem i mappen och stänger ner datorn. Med en suck lägger jag ner allt i väskan och börjar gå mot dörren.
"Vanessa, skulle du kunna stanna här ett tag?" Lars vänliga röst får mig att stelna till och bli lite nervös, vad ville han?
"Ehh, visst... Skulle inte Kevin och Daniel stanna?" orden hoppar ur min mun alldeles för snabbt och jag vänder mig om. Av en gammal vana börjar jag snurra en hårslinga runt mitt finger, det gör jag alltid när jag är nervös.
"Jo, men de skulle hämta städredskap hos städaren först" säger han och ler vänligt mot mig. Han puttar upp glasögonen som åkt ner på nästippen och börjar skriva någonting på ett papper.
"Vad handlar det om då?" då jag har lugnat ner mig lite hoppar orden inte ur min mun lika snabbt den här gången.
"Jo, vi ska ha öppet hus idag, skulle du möjligtvis kunna komma? Veronica kunde inte vara med." han tittar upp från pappret han tidigare skrivit någonting på och möter min blick.
"Visst, när ska jag komma?" nu kommer orden lugnt och sansatt ut ur min mun. Öppet hus? Det är ju inte så farligt.
"Perfekt! Kom hit tio i sex så kan du hjälpa mig att fixa lite fint!" säger han och bryter ögonkontakten för att fortsätta skriva på pappret.
"Okej, hejdå" min röst är äntligen stadig igen.
Snabbt vänder jag mig om och går med snabba steg mot mitt skåp. Vant går jag förbi matsalen, hemkunskapen, några klassrum och städskrubben innan jag kommer fram till mitt slitna skåp och slår in den fyrsiffriga koden. Med ett klick öppnas skåpet och jag tar ut det nödvändigaste, min jacka, mössa, hörlurar, en bok vi ska läsa på historian och franskaboken. Jag slänger ner böckerna och min mössa i väskan innan jag sätter på mig jackan, pluggar in mina hörlurar i öronen, sätter på musik och börjar gå ut ur skolan, mot tunnelbanan.
- Berättarens perspektiv -
Snöslasket ligger som ett täcke över Stockholms gator och Vanessa går liksom många andra mot tunnelbanorna.
Ogge går samtidigt med snabba steg mot tunnelbanorna. Sen, som vanligt. Han hade glömt sina böcker i skåpet och det kom han på när han var redan halvvägs mot centralen.
Båda går in genom dörrarna, spärrarna och åker ner för rulltrapporna.
I en millisekund möts deras blickar, sedan bryts ögonkontakten. Hur de än försöker kan de inte hitta tillbaka till varandra blickar. Bådas kroppar fylls av en underlig känsla, som om man skulle dö bara av att få se personen igen. Det känns som om man klickar med personen utan att ens veta vad den andre heter.
De vill inte erkänna det själva, men de vet båda vad det är för känsla.
Känslan av att vara kär.
-
Så, det var del 1! Vad tycker ni än sålänge? Jag hoppas att ni gillar det och vill fortsätta läsa i framtiden.
xx Tilda
Eleanor och Park
Hej!
Jag vill först bara säga en kort sak, jag tror att jag kommer blogga personligt här väldigt ofta. Kanske inte varje dag men i alla fall ett par dagar i veckan. Jag börjar verkligen tycka att det här är kul nu (även om jag bara har haft bloggen i någon dag) och jag har lägntat hela dagen efter att få skriva det här blogginlägget! Läs och njut!
Eleanor och Park (av Rainbow Rowell) är en fiktiv bok om en tonårsromans mellan huvudkaraktärerna Eleanor och Park.
Denna boken är den bästa jag någonsin läst. Någonsin. Man behöver inte få en detaljerad beskrivning av karaktärerna, man förstår ändå, allting står mellan raderna. Allting är helt underbart skrivet, skulle man kunna gifta sig med en bok skulle jag fria på direkten. Språket hon använder är fantastiskt, det känns som om man lever i boken. Det känns som om man är en vänn till karaktären som får allt berättat för en. Jag älskar det.
Vissa romantiska böcker har en tendens att bli väldigt smöriga och orealistiska men inte Eleanor och Park. Den skildrar världen på ett annat sätt, den blir snarare verkligare än böcker vanligtvis brukar vara.
Är du en bokslukare som gillar att läsa romantik rekomenderar jag starkt att du ska läsa den, den är verkligen underbar.
Nu till annat. Om några veckor kommer jag ha väldigt mycket i skolan. Min planering är full av massa prov och snart drar nationella proven igång. Jag längtar inte.
Mitt första riktiga prov är vecka 5 och sen drar allting igång. Först har jag lite småprov sedan kommer nationella proven dra igång och då börjar allvaret "på riktigt". Tills dess kommer jag försöka uppdatera så mycket jag kan här, jag håller just nu på att skriva lite inlägg och delar av novellen som kommer komma upp i framtiden så att jag kan fylla ut bloggen lite!
Om ett tag kommer nog del 1 av min novell komma upp. Jag är klar med det men ska bara läsa igenom det en gång till och finslipa på vissa delar.
Eleanor och Park, boken i mitt liv <3
Hoppas att ni får en bra fredagkväll!
xx Tilda
Jag vill först bara säga en kort sak, jag tror att jag kommer blogga personligt här väldigt ofta. Kanske inte varje dag men i alla fall ett par dagar i veckan. Jag börjar verkligen tycka att det här är kul nu (även om jag bara har haft bloggen i någon dag) och jag har lägntat hela dagen efter att få skriva det här blogginlägget! Läs och njut!
Eleanor och Park (av Rainbow Rowell) är en fiktiv bok om en tonårsromans mellan huvudkaraktärerna Eleanor och Park.
Denna boken är den bästa jag någonsin läst. Någonsin. Man behöver inte få en detaljerad beskrivning av karaktärerna, man förstår ändå, allting står mellan raderna. Allting är helt underbart skrivet, skulle man kunna gifta sig med en bok skulle jag fria på direkten. Språket hon använder är fantastiskt, det känns som om man lever i boken. Det känns som om man är en vänn till karaktären som får allt berättat för en. Jag älskar det.
Vissa romantiska böcker har en tendens att bli väldigt smöriga och orealistiska men inte Eleanor och Park. Den skildrar världen på ett annat sätt, den blir snarare verkligare än böcker vanligtvis brukar vara.
Är du en bokslukare som gillar att läsa romantik rekomenderar jag starkt att du ska läsa den, den är verkligen underbar.
Nu till annat. Om några veckor kommer jag ha väldigt mycket i skolan. Min planering är full av massa prov och snart drar nationella proven igång. Jag längtar inte.
Mitt första riktiga prov är vecka 5 och sen drar allting igång. Först har jag lite småprov sedan kommer nationella proven dra igång och då börjar allvaret "på riktigt". Tills dess kommer jag försöka uppdatera så mycket jag kan här, jag håller just nu på att skriva lite inlägg och delar av novellen som kommer komma upp i framtiden så att jag kan fylla ut bloggen lite!
Om ett tag kommer nog del 1 av min novell komma upp. Jag är klar med det men ska bara läsa igenom det en gång till och finslipa på vissa delar.
Eleanor och Park, boken i mitt liv <3
Hoppas att ni får en bra fredagkväll!
xx Tilda
torsdag 15 januari 2015
Välkommen!
Hej!
Tidigare idag fick jag en idé, jag ville utmana mig själv så varför inte utmana mig själv med någonting jag gillar? Sagt och gjort, jag skapade den här bloggen. Varför? Jo, jag ska försöka att under ett års tid (från och med imorgon) lägga ut en del av en novell jag skrivit varje dag.
Novellens prolog kommer troligtvis komma imorgon, jag måste tänka ut någonting först (jag har några idéer men vet inte riktigt vilken jag ska använda, var den ska utspela sig, hur huvudpersonen ska vara osv).
Vilket som, novellen kommer att vara fiktiv och utspela sig i nutiden (jag kommer att skriva som om det vore idag och karaktären kommer påverkas av allt som händer runt omkring oss just nu). Mer får ni veta i nästa inlägg hoppas jag!
Nog om det! Just nu håller jag på att fixa och greja med bloggens layout (dvs själva "framsidan" på bloggen för er som inte visste det ;)) och eftersom att jag är så grym på att göra tekniska saker *host host* så funkar det inte... Aja, jag har en plan b så förhoppningsvis kommer den nya layouten komma upp här imorgon kväll/eftermiddag!
Nu tänkte jag i alla fall skriva lite om mig själv. Jag är en glad tjej på tolv år (ja, jag är bara tolv så snälla döm inte hur jag skriver. Jag jobbar på det okok?) som älskar, nej jag älskar det inte, jag brinner för att skriva, det är min passion och mitt sätt att uttrycka känslor. Läser ni ett kapitel som är lite "nere" är jag troligtvis inte på så bra humör, läser ni ett glatt kapitel är jag antagligen lycklig osv. För att samanfatta allt, läser ni detta läser ni mina känslor i ett annat format.
I alla fall, jag gillar också att lyssna på musik och att fota. Jag ska köpa en egen systemkamera (en canon eos 700D för att vara mer exakt) men just nu använder jag min systers canon eos 550D som funkar super!
På fritiden rider jag, spelar innebandy, piano och tar hand om mina kaniner.
Den här bloggen kommer främst kretsa kring novellen men ibland kommer jag skriva ett mer "personligt" inlägg och det kommer komma upp en massa bilder.
Då jag somsagt bara går i årskurs 6 får ni ursäkta diverse stavfel/felaktig grammatik men jag försöker så gott jag kan! Ser ni ett stavfel eller om någonting är fel grammatiskt är det bara att slänga iväg en kommentar så ändrar jag det så fort jag kan!
Hoppas att ni vill fortsätta läsa min blogg i framtiden!
xx Tilda
Tidigare idag fick jag en idé, jag ville utmana mig själv så varför inte utmana mig själv med någonting jag gillar? Sagt och gjort, jag skapade den här bloggen. Varför? Jo, jag ska försöka att under ett års tid (från och med imorgon) lägga ut en del av en novell jag skrivit varje dag.
Novellens prolog kommer troligtvis komma imorgon, jag måste tänka ut någonting först (jag har några idéer men vet inte riktigt vilken jag ska använda, var den ska utspela sig, hur huvudpersonen ska vara osv).
Vilket som, novellen kommer att vara fiktiv och utspela sig i nutiden (jag kommer att skriva som om det vore idag och karaktären kommer påverkas av allt som händer runt omkring oss just nu). Mer får ni veta i nästa inlägg hoppas jag!
Nog om det! Just nu håller jag på att fixa och greja med bloggens layout (dvs själva "framsidan" på bloggen för er som inte visste det ;)) och eftersom att jag är så grym på att göra tekniska saker *host host* så funkar det inte... Aja, jag har en plan b så förhoppningsvis kommer den nya layouten komma upp här imorgon kväll/eftermiddag!
Nu tänkte jag i alla fall skriva lite om mig själv. Jag är en glad tjej på tolv år (ja, jag är bara tolv så snälla döm inte hur jag skriver. Jag jobbar på det okok?) som älskar, nej jag älskar det inte, jag brinner för att skriva, det är min passion och mitt sätt att uttrycka känslor. Läser ni ett kapitel som är lite "nere" är jag troligtvis inte på så bra humör, läser ni ett glatt kapitel är jag antagligen lycklig osv. För att samanfatta allt, läser ni detta läser ni mina känslor i ett annat format.
I alla fall, jag gillar också att lyssna på musik och att fota. Jag ska köpa en egen systemkamera (en canon eos 700D för att vara mer exakt) men just nu använder jag min systers canon eos 550D som funkar super!
På fritiden rider jag, spelar innebandy, piano och tar hand om mina kaniner.
Den här bloggen kommer främst kretsa kring novellen men ibland kommer jag skriva ett mer "personligt" inlägg och det kommer komma upp en massa bilder.
Då jag somsagt bara går i årskurs 6 får ni ursäkta diverse stavfel/felaktig grammatik men jag försöker så gott jag kan! Ser ni ett stavfel eller om någonting är fel grammatiskt är det bara att slänga iväg en kommentar så ändrar jag det så fort jag kan!
Hoppas att ni vill fortsätta läsa min blogg i framtiden!
xx Tilda
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)